I centrala Varna, mellan bostadshus och moderna gator, reser sig resterna av ett offentligt bad där människor för nästan två årtusenden sedan tillbringade timmar med samtal, möten och vila. Några hundra kilometer därifrån, under Sofias livliga Largo, löper fortfarande gatorna i det antika Serdica. Och i Plovdiv kan ni dricka kaffe bara några steg från en stadion som en gång samlade tusentals åskådare.
Det visar sig att man inte alls behöver lämna Bulgarien för att vandra genom Romarriket.
Och det mest intressanta är att romarna inte bara lämnade efter sig fästningar, pelare och statyer. Under de moderna städerna döljer sig spår av ett överraskande bekant sätt att leva – med offentliga bad, uppvärmda rum, livliga handelsgator och vackra hem vars ägare uppenbarligen värderade bekvämlighet lika högt som vi gör.
Varna: när det offentliga badet var stadslivets centrum
Om ni kliver in på ett spa i dag blir ni knappast förvånade över växlingen mellan varma och kalla bassänger, relaxavdelningar och platser för samtal. För nästan 1800 år sedan kände invånarna i Odessos, som det antika Varna hette, till en liknande njutning – fast i betydligt mer imponerande skala.
Odessos romerska termer byggdes i slutet av 100-talet och upptar en yta på över 7000 kvadratmeter. De är det största kända romerska badkomplexet på Balkanhalvön, och delar av de bevarade murarna når än i dag en imponerande höjd.
Men tänk bara på vad som försiggick här inne. Besökarna rörde sig genom rum med olika temperaturer – ett frigidarium med kallt vatten, ett tepidarium med behaglig värme och ett caldarium med hett vatten. Under golven och i väggarna strömmade uppvärmd luft genom ett system som kallas hypokaust. På så sätt värmde romarna upp enorma utrymmen århundraden före moderna värmeinstallationer.
Baden var dock inte bara en plats för hygien. De var en självklar del av det sociala livet – här samtalade man, motionerade, träffade bekanta och utbytte nyheter. Något av en antik medlemsklubb, fast med marmorpelare och golvvärme.
I dag ligger ruinerna av termerna i den gamla delen av Varna, nära gatorna ”San Stefano” och ”Han Krum”. En promenad bland murarna ger en fascinerande bild av den antika stadens skala. Och om ni betraktar de bevarade rummen förstår ni lätt varför romarna lade så stor vikt vid vardaglig komfort.
Aquae Calidae: de heta källorna som lockat människor sedan antiken
Bara cirka 15 kilometer från centrala Burgas ligger en plats dit människor sökt sig för att koppla av vid det varma mineralvattnet långt innan moderna spaanläggningar fanns.
Aquae Calidae, vars namn betyder ”heta vatten”, växte fram kring mineralkällor som redan var kända av thrakerna. Här fanns en helgedom tillägnad tre nymfer, som enligt antik tro skyddade vattnets helande kraft.
Romarna förvandlade platsen till ett storslaget badkomplex med bassänger, uppvärmda rum och utrymmen för vila. Men historien om Aquae Calidae tog inte slut med Romarrikets fall. Under de följande århundradena fortsatte mineralkällorna att locka besökare, och under det osmanska riket byggdes här ett bad som förknippas med sultan Süleyman den magnifike.
I dag gör den arkeologiska parken det möjligt att följa de olika epoker som har lämnat sina avtryck på samma plats. Bland ruinerna av de antika termerna och det restaurerade osmanska badet känns historien ovanligt levande.
Och om de romerska termerna i Varna visar oss hur viktiga de offentliga baden var för stadslivet, berättar Aquae Calidae om något annat – hur en naturlig källa kan fortsätta att locka människor i mer än två årtusenden.
Devnja: hemmet där golven berättar historier
Inte långt från Varna, i dagens Devnja, låg Marcianopolis – en av de betydande städerna i de romerska provinserna i dessa trakter. Här har historien inte bara överlevt i fästningsmurar och steninskrifter, utan även i något mycket mer personligt: utsmyckningen av ett förmöget stadshus.
I Mosaikmuseet kan man se golvmosaiker från ett stort senromerskt bostadshus som uppfördes i slutet av 200-talet och början av 300-talet. Huset hade en innergård omgiven av en pelargång, en brunn och ett flertal rum. Delar av golven var täckta med omsorgsfullt lagda färgade stenar som bildade mytologiska scener, djur, fåglar och geometriska mönster.
En av de mest intressanta mosaikerna föreställer myten om Zeus och Antiope. Enligt den antika myten förvandlade sig den högste guden till en satyr för att närma sig den vackra Antiope. Uppenbarligen nöjde sig hemmets invånare inte med enkel dekor – de ville att deras golv skulle berätta historier.
Mosaikerna skapades av små kuber av marmor, kalksten, bränd lera och färgat glas. Man använde 16 färger, och vissa av motiven kan än i dag ses på den plats där de ursprungligen var tänkta att ligga.
Det är spännande att föreställa sig hur annorlunda vardagen i detta hem var jämfört med livet för Marcianopolis vanliga invånare. Samtidigt känns önskan om en vacker interiör, en rymlig innergård och en trivsam miljö för familjen slående modern.
Deultum: den romerska staden som växte fram nära Burgas
Om vi fortsätter söderut längs Svartahavskusten hittar vi ännu en fascinerande historia. Vid den nuvarande byn Debelt, väster om Burgas, ligger ruinerna av Deultum – en romersk koloni som grundades under det första århundradet.
Detta var inte bara en liten bosättning i imperiets utkant. Deultum fick status som romersk koloni och utvecklades gradvis till ett viktigt urbant centrum. Bland de framgrävda lämningarna har arkeologer funnit gator, avloppssystem, offentliga bad och andra anläggningar som visar hur invånarnas liv var organiserat.
Särskilt intressant är att Deultum låg i ett område med förbindelse till viktiga vägar och handelsrutter. För romarna var vägar mycket mer än ett sätt att förflytta trupper. Längs dem reste köpmän, hantverkare, nyheter och idéer. På så sätt var även städer som i dag kan verka avlägsna från de stora centra en del av ett enormt nätverk som spände över Medelhavsområdet och en stor del av Europa.
I dag låter det arkeologiska reservatet ”Deultum – Debelt” oss blicka in i denna historia, långt från storstadens brus. Platsen passar utmärkt för arkeologiintresserade och för dem som vill upptäcka Burgas och dess omgivningar bortom de välkända kustsevärdheterna.
Sofia: det antika Serdica under den moderna stadens fötter
Det kanske mest ovanliga med Sofia är att ni inte behöver lämna centrum för att hamna mitt bland ruinerna av en romersk stad. Det räcker att ta sig under Självständighetstorget (Largo), där det arkeologiska komplexet ”Serdica” visar upp gator, byggnader och ingenjörskonst från antiken.
Här, under moderna boulevarder och torg, kan man se delar av det antika gatunätet samt vatten- och avloppssystem. Det romerska Serdica var en betydande stad som genomkorsades av vägar som band samman olika delar av imperiet.
Ännu mer imponerande är att Sankt Georgsrotundan ligger bara några minuters promenad bort – en byggnad från 300-talet som överlevt stadens alla förvandlingar. Runt omkring reser sig moderna förvaltningsbyggnader, medan rotundan själv tycks tillhöra en helt annan tid.
I vår stadsguide till Sofia berättar vi mer om dessa historiska lager och det fascinerande sätt på vilket den antika staden fortsätter att vara närvarande i den moderna huvudstadens vardag.
Plovdiv: en stadion under gatan och en teater under stjärnorna
Plovdiv har sitt eget sätt att väva samman dåtid och nutid. När ni promenerar längs Huvudgatan (Glavnata) kanske ni inte ens anar att en del av er promenad sker ovanpå en antik stadion.
Philippopolis romerska stadion byggdes under 100-talet och rymde tusentals åskådare. I dag kan en del av den ses vid Dzjumaja-moskén, medan resten av strukturerna fortsätter under de moderna byggnaderna och gatorna.
Fortsätter ni upp mot Gamla stan når ni den antika teatern – en av de mest spektakulära platserna i Plovdiv. Den uppfördes under romersk tid och används än i dag för konserter, operaföreställningar och kulturevenemang.
Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel på en stad som inte har lämnat sin historia enbart åt museer. För nästan två årtusenden sedan samlades åskådare här för föreställningar, och i dag fortsätter samma plats att välkomna sin publik.
För fler berättelser från staden kan ni även läsa vår artikel om Plovdiv, Gamla stan och dess kulturliv.
Och bortom de stora städerna? Den romerska historien fortsätter
Det romerska arvet i Bulgarien stannar inte vid Varna, Sofia och Plovdiv. Ibland finns de mest spännande upptäckterna på platser som sällan hamnar på de vanliga turistrutterna.
I Hisarja finns till exempel imponerande delar av fästningsmurarna från det antika Diocletianopolis bevarade. Staden var känd för sina mineralvattenkällor, och i dag lever de romerska ruinerna sida vid sida med parker, källor och moderna kurorter.
Nära Veliko Tarnovo, intill byn Nikjup, ligger ruinerna av Nicopolis ad Istrum – en stad som grundades under kejsar Trajanus efter hans seger över dakerna. Här fanns offentliga byggnader, gator och handelsytor som vittnar om ett välordnat stadsliv.
Vid Donaus strand, nära Svisjtov, visar den arkeologiska utgrävningsplatsen Novae en helt annan sida av den romerska världen – soldaternas liv. Det militära lägret rymde högkvarter, sjukhus och bad. Även långt från Rom behövde legionärerna en avancerad infrastruktur för att upprätthålla sin organisation och vardag.
Dessa platser påminner oss om att den romerska historien inte bara utspelade sig i huvudstäder och stora hamnar. Den var en del av livet i otaliga städer och samhällen, förenade genom vägar, handel och gemensamma traditioner.
Vad bör man tänka på om man vill följa i romarnas spår?
Ni behöver inte planera en långresa genom hela Bulgarien för att uppleva detta arv. Några av de mest intressanta platserna kan kombineras under kortare utflykter.
Om ni befinner er i Varna kan de romerska termerna och Mosaikmuseet i Devnja utgöra två separata stopp under samma dag, förutsatt att ni har bil och gott om tid. I Sofia ligger det arkeologiska komplexet ”Serdica” och Sankt Georgsrotundan mitt i centrum. I Plovdiv kan stadion och den antika teatern enkelt ingå i en promenad genom Gamla stan.
Inför besök vid Deultum, Nicopolis ad Istrum eller Novae är det klokt att i förväg kontrollera öppettider, tillgänglighet och möjligheter till guidade turer. Arkeologiska utgrävningar, restaureringsarbeten och säsongsvariationer kan ibland påverka vilka delar som är öppna för besökare.
Det finns också en annan sak som är värd att göra: i stället för att bara leta efter den perfekta bilden, ta er tid att föreställa er hur platsen såg ut när den sjöd av liv. Var möttes människorna? Hur reste de? Hur värmde de upp sina hem? Vad gjorde de på sin fritid?
Det är just dessa frågor som förvandlar ruiner från rester av gamla byggnader till en levande berättelse om verkliga människor.
Ett förflutet som förblir en del av vardagen
Bulgariska städer har den ovanliga egenskapen att samla många epoker på ett och samma ställe. Intill romerska murar framträder medeltida kyrkor, hus från den nationella återfödelsen och moderna bostadshus. Gator byter namn och skepnad, men behåller ibland spåren av den antika staden under sig.
Det är just detta som gör en promenad i Varna, Sofia eller Plovdiv så fängslande. Ni kan börja dagen med en kopp kaffe på ett livligt torg och bara några minuter senare befinna er bland resterna av ett offentligt bad, en antik teater eller en romersk gata.
Om ni överväger att lära känna dessa städer närmare som potentiella platser att bo på, kan ni även utforska vårt utbud av fastigheter i Varna, Sofia och Burgas. En stads karaktär formas trots allt inte bara av dess moderna bekvämligheter, utan också av historien som har lagt dess grund.
Nästa gång ni är ute och går, titta ner ett ögonblick. Det är fullt möjligt att det bara några meter under era fötter finns en gata där någon skyndade till ett möte för nästan två tusen år sedan.
